Exempel på metoder är trendanalyser eller en scenarioplanering, man arbetar fram ett mindre antal troliga framtidsbilder. Att göra sådana framtidsbilder innebär att man ger hjärnan en mental förberedelse för framtida händelseförlopp - ett framtidsminne - som sedan leder till att organisationen även i ett förlopp där "allt händer väldigt fort" ändå kan agera klokt och genomtänkt.
Trendanalys
Trendanalysen kan användas för att få en bättre överblick på rådande samhällsförändringar. Den kan också användas som bas för strategisk planering och scenarioanalys. En trend kan definieras som flera signaler som tillsammans ger upphov till en långsiktig förändring i t ex intressen, behov och attityder. När man ser till trender är det viktigt att se till trendens rörlighet och riktning. Ett faktiskt förändrat läge är ingen trend. Trender är ofta smittsamma och innehåller ofta en varierande grad av osäkerhet. Trendanalyser kan spegla utvecklingen inom områden som politik, konsumentvärderingar, ekonomi, samhälle och teknik. En trend kan exempelvis handla om att vi får ett alltmer individualiserat samhälle eller att vi får en ökad regionalisering i Europa.
Exempel på metodik för att genomföra en trendanalys:
  • Var/hos vilka
    När man identifierat trenden är det viktigt att redogöra för var någonstans som trenden finns. Är det t.ex. i i-länder, inom en viss befolkningsgrupp eller inom innovativa näringar?
  • Orsaker
    Beskriv och kartlägg vad det finns för bakomliggande orsaker som talar för att detta är en trend. Vad påverkar trendens utveckling och riktning?
  • Mottrender
    Vad finns det för orsaker som talar emot trenden.
  • Effekter
    Undersök vad trenden får för kortsiktiga och långsiktiga effekter. Hur kan trenden komma att påverka människor, företag och organisationer?
Scenarioanalys
Med hjälp av en scenarioanalys arbetar man fram ett mindre antal troliga framtidsbilder som baseras på analys av vissa tongivande nyckelfaktorer. Dessa innebär att man ger hjärnan en mental förberedelse för ett framtida händelseförlopp - ett slags framtidsminne. När händelserna senare väl inträffar har man på så sätt redan skaffat sig en beredskap och kan agera klokt och med eftertanke. Det är viktigt att när man skapar dessa framtidsbilder spekulera och provocera och framförallt att man vågar dra slutsatser om framtiden!Trendanalysen utgör en bra grund för scenarioanalysen. När man konstruerar scenarier bör man särskilt se till drivkrafter och mottrender, undersöka de främsta osäkerheterna i dessa krafter och trender, analysera samband och se till trendernas ytterligheter. Metoden går sedan ut på att korsa olika oberoende och osäkra trender och se till vad som händer. Det är viktigt att lägga tid på att göra bilderna tydliga, att berätta en "bra historia" om varför det blev så.

SWOT-analys
Metoden syftar till att en organisation ska bli mer systematisk i sitt granskande av omgivningen - både internt och externt. Denna metod har vi tidigare behandlat och använt oss av när vi analyserat/identifierat företagets eller organisationens interna styrkor och svagheter. Variablarna möjligheter och hot analyserar företagets eller organisationens omvärld.

När styrkorna har identifierats kan de användas för att utnyttja möjligheter.
Genom att upptäcka svagheterna blir organisationen medveten om vilka hot mot verksamheten som finns i dess omvärld.

För att ytterligare åskådliggöra möjligheterna kan de kategoriseras med hänsyn till deras attraktivitet och sannolikhet för framgång.

Sannolikheten för framgång påverkas av företagets eller organisationens egna villkor och dessa kartläggs genom den interna analysen.

Eventuella hot betraktas med hänsyn till hur pass allvarliga de är och hur sannolikt det är att hotet blir en realitet.

Mer information finner du här.

Verktygets fördelar är bl.a. att det är enkelt att använda, ger struktur åt analysen och låser inte användaren vid speciella variabler. En nackdel är att metoden ställer stora krav på att användaren själv kan identifiera viktiga variabler i omgivningen och organisationen.

VRIO-analys
VRIO-modellen syftar till att identifiera företagets/organisationens unika styrkor och att analysera dess konkurrenskraft. Den kan t.ex. användas för att analysera styrkorna i en SWOT-analys.
I VRIO-analysen utgår man från att resurser och förmågor är ojämnt fördelade mellan konkurrerande företag och organisationer och att dessa skillnader kan vara stabila över tiden.
VRIO-analysen är uppbyggd kring fyra frågor som också ger modellen sitt namn:
  • Frågan om värde (Valuable)
    Frågan om värde innebär att man försöker fastställa om företagets/organisationens resurser och förmåga kan klara av de möjligheter och hot som finns i dess omgivning. Har företaget/organisationen rätt kompetens för att lösa nya uppgifter så är resurserna och förmågorna värdefulla.
  • Frågan om sällsynthet (Rare)
    Sällsyntheten utgår från att om företaget/organisationen har värdefulla styrkor så ger inte dessa några konkurrensfördelar om även andra företag/organisationer innehar dem. Om exempelvis en region har ett väl fungerande sjukvårdsystem, en koncentration av universitet, högskolor och forskningsverksamhet eller ett attraktivt skattesystem så innebär det ingen konkurrensfördel om flera andra regioner också förfogar över dessa styrkor.
  • Frågan om imitation (Imitate)
    Genom frågan om imitation studerar man om företagets/organisationens resurser och förmåga är lätta att kopiera eller inte. Om dessa är svårkopierade innebär det att företaget/organisationen har en konkurrensfördel som sträcker sig över tiden. En resurs eller förmåga anses svårkopierad om det innebär en kostnadsnackdel för konkurrenten att utveckla den. Att ett företag/organisation är svårkopierad kan bero på olika saker. Fysiska resurser kan vara lätta att kopiera medan sociala resurser är desto svårare, t.ex. vänskapsrelationer och förtroende.
  • Frågan om organisation (Organization)
    Den sista frågan handlar om hur effektiv företaget/organisationen är. Är företaget/organisationen kapabel att utnyttja sina värdefulla, sällsynta och svårkopierade resurser och förmågor? En skickligt uppbyggd organisation kan dessutom kompensera organisationen eller företaget om den ännu inte besitter rätt förmåga eller resurser.
    Metodens fördel är att den är relativt enkel och att den fokuserar på faktorer som ofta förbises i andra analysmodeller.